Jag har nån sorts underlig fascination för kommunistmöten. När jag på hemvägen från jobbet en dag på ett träd såg en liten lapp där det stod att kommunistiska partiet har "protestmöte" lördagen den 14.2.09 kl.12.00 bestämde jag mig genast för att gå dit. Följande dag var lappen redan nedriven. Bra timing, jag. Jag vaknade tidigt imorse, typ 7, och var nervös att jag hade försovit mig. Jag lyckades sova vidare till klockan 9, men sen steg jag upp och började packa min gym-väska, diska och steka blinier (djupfrysta med kålfyllning) till frukost. Sen väckte jag Victor, vi åt vändagsfrukost och så tvingade jag med honom ut till mötet. Speciellt hans kamera måste med!

På Kirov-torget hade kommunisterna samlats. Ganska många var det faktiskt och de röda flaggorna vajade. Medelåldern var, hmm, 70 kanske... även hos dem som höll talen. En tant och farbror som talade på scenen verkade mest som gamla gaggiga sovjetnostalgiker som inte riktigt har kontakt med nutiden utan ännu drömmer om Lenin. Men den första tanten vi hörde hade riktigt bra synpunkter. Hon var skarpt emot Putins Edinaja Rossia (Enade Ryssland) och räknade upp en massa siffror, t.ex. över hur priserna stiger och vissa blir rikare medan vanligt folk blir allt fattigare. Följande talare var en herreman i sextioårsåldern och han talade som om han läste en av Pushkins dikter, men också han hade smarta idéer. Han ansåg att oppositionen borde ena sig mot makthavarna för att ha en chans att få igenom sina förändringar. Jag blev ganska övertygad och Victor skämdes för mig när jag klappade ivrigt åt alla talare och stämde i när alla ropade URAA (hurra på ryska alltså). Dessutom tyckte han att jag fotograferade lite för mycket men jag tycker att bilderna blev bra. Tyvärr hann vi bara se en del av mötet för sen måste jag skynda vidare till yogan!