Nu behövs det inga andra ord än:
www.bukva.fi

Äntligen!

Igårkväll drabbades jag av Stora Petersburgssjukan! Jag vill dit! Jag vill gå längs Nevans strand. Jag vill ta metron till alla ändhållplatser och bara gå ut och titta och sen åka tillbaka. Jag vill kasta röda och gula löv i Letnij sad. Jag vill gå i Raskolnikovs fotspår. Jag vill äta blinier från Teremoken. Med svampfyllning. Och sen med äppelfyllning till efterrätt. Jag vill träffa gamla bekanta på Moskovskij vokzal. Jag tror jag till och med vill plaska omkring i novemberslask upp till knäna. Men vill jag jobba i visumfabriken...??



Är det för att mitt visum just tog slut som jag känner mig så här instängd och nostalgisk...?



Eller har det helt enkelt gått för lång tid sen jag senast bodde i Piter? Fem år.

Jobbinspirationen överrumplar mig. Jag ska vara med och göra Literarus-tidskriften igen som i fjol och det är så roligt att översätta texter som handlar om konst och kyrkor och kultur! Riktiga texter liksom!

Annars är det lite trögt på Bukva-fronten. Hemsidans texter finns sparade på datorn och bukva har en finfin logo, men dumma idiot-space1 har någo problem så jag kan inte GÖRA hemsidan, alltså sådär helt konkret :( Min duktiga marknadsföringsexpert ska tillkalla data-support för våra nerver tål inte mer och den så kallade stödpersonen Brian K. på space1 är absolut inte till nån hjälp! Arrrrrrgh, jag blir så irriterad bara jag tänker på honom! Citerar honom: "The colors doesn't matter - mine is also grey and not black but it's still working ok :-)" Smiley - vadå för jäkla smiley? Är det nånting roligt med att min hemsida inte funkar? Jag borde antagligen ha sagt att jag hette Alexander för att han skulle ta mig på allvar! Arrrrrgh... nej nu måste jag glömma honom och hoppas att snälla Frank kan hjälpa mig.

Snart har jag förresten orsak att fira: den långa och plågsamma företagarkursen närmar sig äääääntligen sitt slut: idag och imorgon ska jag ännu pinas, men sen är det ÖVER! Yeeah! Är jag företagare på riktigt sen? :)

För en gångs skull (?) för de en jättebra diskussion på Radio Extrem! De talar om hur folk idag ofta ser "tråkiga" saker som något som man hastar sig igenom (eller om man har råd betalar någon annan för att utföra) för att sedan ha tid för att göra andra, "riktiga" saker. Men varför kan man inte göra de tråkiga sakerna till riktiga saker, undrar de i programmet! Att städa eller handla måste inte vara ett nödvändigt ont utan kan göras till en handling i sig. Man behöver inte vara sur, stressad, bitter och inåtvänd när man går till butiken, utan man kan bestämma sig att nu ska jag ha roligt! Man kan hälsa glatt när man kommer in i butiken, kanske småprata lite med nån (jo, jag vet, "finska frossan" kanske hindrar sånt, men vi finländare mår nog bra av att tina upp lite..), tänka glada tankar, sprida glädje omkring sig. För visst skulle det vara trist om vi snart inte gör några "tråkiga" saker själv mer, utan delegerar allt sånt till betalda hjälpredor. Redan Alfons Åberg visste ju att det är bra att ha tråkigt ibland, för annars märker man inte när det roliga kommer!

Alfons är bara så COOOOOL!