Den här dagen blev lite annorlunda än jag hade tänkt mig. Intressantare. Victor och jag hade bara tänkt gå till konstmuséet och titta på en kalevala-utställning och sen typ promenera längs Onegas strand och sen hem. Det blev dock inte riktigt så...

När vi kom in på muséet och lämnade jackorna i garderoben frågade garderobstanten om vi ska på "tävling", men det skulle vi ju inte. Samma sak frågade också biljettanten och plötsligt visade dom oss till rummet där "tävlingen" försiggick. Vi blev lite nervösa att vi skulle bli tvungna att delta i nånting, men vi behövde bara slå oss ner och applådera lite när det delades ut diplom till barn som hade deltagit i en teckningstävling med kalevala som tema. Det rabblades upp en massa namn på duktiga ungar som hade ritat fina bilder (som vi dock aldrig fick se!) sedan delades det ut biljetter till två olika happenings och vi tänkte "jahapp, var det här allt? ganska ynkligt", men så började en film och den handlade om min favoritkonstnär från Karelen, Tamara Yufa!!! Jag har skrivit om henne här förut och efter att ha sett filmen är jag inte mindre imponerad! Sen tittade vi på kalevala-utställningen där också Yufas tavlor fanns med och dom är bara såå vackra...




När vi var på väg bort från muséet började Victor titta lite noggrannare på de där biljetterna vi hade fått och ena av dem var till någon sorts utställning över kalevaladräkter på Nationalteatern idag kl.17.00. Vi hade ett par timmar tid till dess och gick till en sushi-restaurang och nu är jag inte riktigt sushi-virgin mera, jag åt en bit av Victorsgrönsakssushi... och det smakade sjöbotten fast där inte ens var fisk... Det allra dummaste och mest skrämmande med sushi är att man inte kan smaka litelite utan är tvungen att tråtta en hel stor sån där grej i munnen på en gång och vad gör man sen om det smakar superäckligt? Spottar ut det i soya-skålen?

Nå så närmade sig klockan 17 och vi gick till teatern. Snyltgästerna Victor och jag tog ett par av dom bästa platserna, varsin bekväm fåtölj, och snart började showen. Kalevaladräkter till Kalevaladagens ära. Det var alltså inte alls en utställning där man fick gå omkring och spana i lugn och ro, utan typ en modevisning med roliga dansuppvisningar och granna dräkter. De lokala tv-kanalerna hade representanter på plats, som tur behövde vi åtminstone inte uttala oss framför mikrofonerna, men kanske vi är kändisar i Petrozavodsk nu.





Så sån blev vår "vanliga lördagspromenad". Det här är just det jag gillar så mycket med Ryssland. Man finner sig så ofta plötsligt i nån helt annan situation än man har väntat sig!