Ett enda kaos

Tänk att det ska vara så svårt att veta hur man vill ha det. Vi letar lägenhet för i början av januari kommer ju Maria tillbaka och vill ha sin lägenhet (och sin katt, snyft) tillbaka, men var vill vi egentligen bo? Ena stunden tänker vi flytta till Studentbyn, men nästa stund tackar vi nej till den lägenhet som vi blir erbjuden i Studentbyn och går istället på en massa lägenhetsvisningar i centrum. Så får jag pengkris och inser att mina pengar tar slut typ i sommar och då verkar igen Studentbyn som det ultimata alternativet, men så tar vi en promenad dit och grips båda av angst över hur dystert där är och så är det igen privata marknaden som gäller... Hur länge ska det hålla på så här? och varför? Hmm, antagligen för att vi vill hålla ALLA dörrar öppna, vi vill kunna flytta iväg när som helst, att det inte ska kännas så definitivt liksom. Men jag vet inte om det funkar, kanske det stängs en massa dörrar istället. Nå äh, inte är det så farligt, det blir nog bra hur det än blir!

Jag skulle vilja ha röda väggar som i "Tillsammans"-filmen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0