I helgen har det varit bokmässa för nästan hela slanten! Plånboken är alltså ganska tom just nu, men bokhyllan desto fullare. Eftersom det firades Petersburgsdagar i Åbo samtidigt fanns det mycket rysslandsrelaterat i programmet och de flesta bokförsäljarna hade plockat fram allt som handlar om Ryssland på hedersplats bland böckerna. Jag var alltså i paradiset! Det enda jag var lite besviken på var att det fanns så lite svenskspråkig litteratur (och att kafépriserna i mässcentret var hutlösa. Nåja, vi tog med egna smörgåsar andra dagen).

Jag kunde skriva en massa om författardiskussionerna som vi lyssnade på, men knappast orkar någon läsa, så jag nöjer mig med att nämna mina favoriter: Boris Nemtsov och Dmitri Shagin. Nemtsov var vicepremiärminister under Jeltsins tid vid makten, men hör nu till oppositionen. Han är en ledargestalt inom rörelsen солидарность (solidaritet) och har bl.a. tillsammans med Vladimir Milov skrivit den mycket kritiska boken Путин итоги, som nyligen har översatts till finska ("Putinismi ja venäjän rappio"). Jag gillade när Nemtsov sa att han hade hört om Vanhanens "korrumptionsskandal": "You are the lucky country". Han tyckte det var lite lustigt att det blir stor skandal över några tusen euro här hos oss, när det i Ryssland rör sig om många miljoner utan att någon bryr sig. I Moskva skulle Vanhanen definitivt vara den ärligaste politikern och i Helsingfors skulle Putin antagligen hamna i fängelse direkt, enligt Nemtsov. Jag köpte hans bok och fick den signerad. Han sa att jag talar bra ryska, men med en lätt baltisk accent (с легким прибалтийским акцентом). Alltid baltisk! Det är bara Hanna som tycker jag talar ryska med grekisk accent :)

Oj, nu har jag skenat iväg med skrivandet igen. Nå, den andra favoriten var alltså Shagin! Varför? Jo, för att han hör till Mitki-rörelsens grundare och för att han är såå COOL! Mitki är en konstnärsrörelse som uppstod i Petersburg på 1980-talet. Absurd kan man säga. De drack en massa vodka, klädde sig i morjak-skjortor, тельняшки (blåvitrandiga sjömanströjor alltså) och målade. På grund av det enorma alkoholbruket har vissa av dem nu dött, medan de övriga har skärpt till sig, slutat dricka och istället grundat AA-kliniker. Shagin hör till de senare. Och hans signering fick vi i Mitki-böckerna som vi köpte :) Jag har märkt att jag får en kick av att få autografer av kändisar, hmm...

Igårkväll fortsatte programmet på Klubi med det ryska bandet Televizors keikka. Jag har kanske skrivit om dom här på bloggen förut, för en kväll när jag satt ensam hemma i Petrozavodsk lyssnade jag på deras sånger om och om igen på youtube och blev till sist rädd att FSB skulle slänga ut mig ur landet. De är minst sagt regimkritiska. Vi köpte deras nyaste album Deja vu och en äldre live-cd och fick alla bandmedlemmarnas autografer. Trummisen blev förvånad när vi frågade honom, och försäkrade sig om att vi hade fått sångaren och ledaren Michail Borzykins autograf först innan han själv vågade skriva :) I ösregnet på hemvägen snurrade en av deras sånger i mitt huvud hela tiden: Сиди дома если стражно! Только потом ты не спрашивай "Почему так?"... Sitt hemma om du är rädd! Fråga bara inte sen varför det gick så...