Små stapplande steg
Min alldeles egna lilla lilla firma har tagit sina första stapplande steg. De första slantarna har kommit in på Bukvas konto och med dom ska jag betala interneträkningen som från och med nu är Bukvas. Det känns ganska roligt, men också lite nervöst. Idag på företagarkursen talades det om skatter och hjälp, det är ju så mycket man måste komma ihåg och fylla i rätt och i tid... men jag tror att jag ska klara det :)
Vad annat har det hänt sen sist? Jo, Victor och jag kom oss ÄNTLIGEN för att åka till kära, underbara, härliga Petrozavodsk! Där var vackrare och varmare än nånsin, husen höll på och målas inför Karelens 90-årsjubileum som republik inom Ryssland/Sovjetunionen den 8.6, nästan hela vår gamla Petroskoi-mafia var samlad (Joona saknades), Onegasjön glänste och livet var bara helt perfekt! Vi var och såg "Sinisen taivaan laulu" på finska teatern och sedan på karelsk helt sjukt bra keikka i förorten. Karelsk-finsk-ryska gruppen Sattuma firade sin nya skiva och några andra bra band uppträdde också. Stämningen var minst sagt i taket på klubben Porshen. Trots att det mesta var så bekant och nostalgiskt fick vi uppleva nya grejer också: Porshen var en ny bekantskap, liksom sandstranden Peski, lite utanför Petrozavodsk. Victor och jag tog taxi dit eftersom vi fick lite bråttom och när vi funderade på vad man kunde grilla om man inte vill ha kött, så föreslog chauffören att vi köper potatis av honom. Han sa att vi kan åka via hans garage och köpa typ 5kg potatis som han odlat på datjan. Sagt och gjort, vi åkte till hans garage som låg helt vid trolleybuss-depån, och där steg han ur bilen, gick in i garaget, öppnade en lucka i golvet, lade ner en stege i hålet och klättrade ner efter potatis åt oss. Det är det där jag älskar i Ryssland!! Vilken finsk taxichaufför säljer potatis till sina passagerare? Väl framme på stranden grillade vi och njöt i solskenet tillsammans med våra polare. På kvällen var vi inne i stan igen, men jag hade helt enormt svårt att slita mig från strandpromenaden, det var så fint! Jag ville bara stanna kvar. Men här är jag nu igen. I Åbo.
Vad annat har det hänt sen sist? Jo, Victor och jag kom oss ÄNTLIGEN för att åka till kära, underbara, härliga Petrozavodsk! Där var vackrare och varmare än nånsin, husen höll på och målas inför Karelens 90-årsjubileum som republik inom Ryssland/Sovjetunionen den 8.6, nästan hela vår gamla Petroskoi-mafia var samlad (Joona saknades), Onegasjön glänste och livet var bara helt perfekt! Vi var och såg "Sinisen taivaan laulu" på finska teatern och sedan på karelsk helt sjukt bra keikka i förorten. Karelsk-finsk-ryska gruppen Sattuma firade sin nya skiva och några andra bra band uppträdde också. Stämningen var minst sagt i taket på klubben Porshen. Trots att det mesta var så bekant och nostalgiskt fick vi uppleva nya grejer också: Porshen var en ny bekantskap, liksom sandstranden Peski, lite utanför Petrozavodsk. Victor och jag tog taxi dit eftersom vi fick lite bråttom och när vi funderade på vad man kunde grilla om man inte vill ha kött, så föreslog chauffören att vi köper potatis av honom. Han sa att vi kan åka via hans garage och köpa typ 5kg potatis som han odlat på datjan. Sagt och gjort, vi åkte till hans garage som låg helt vid trolleybuss-depån, och där steg han ur bilen, gick in i garaget, öppnade en lucka i golvet, lade ner en stege i hålet och klättrade ner efter potatis åt oss. Det är det där jag älskar i Ryssland!! Vilken finsk taxichaufför säljer potatis till sina passagerare? Väl framme på stranden grillade vi och njöt i solskenet tillsammans med våra polare. På kvällen var vi inne i stan igen, men jag hade helt enormt svårt att slita mig från strandpromenaden, det var så fint! Jag ville bara stanna kvar. Men här är jag nu igen. I Åbo.
Kommentarer
Trackback
